Bara en folkrörelse kan rädda klimatet

A-ekonomi ger ofta en känsla av att titta på gamla Monty Python-program. Efter de senaste rapporterna om smältande glaciärer och självförstärkande klimatrubbningar kommer någon prydlig reporter och tar oss, lika psykopatiskt korrekt som någonsin John Cleese, ”över till någonting helt annat”. I en handvändning är klimathoten försvunna och i stället tröskas tillväxtsiffror, vinstrapporter och konsumtionsprognoser.

Läs hela krönikan i GP.

Om klimathotet i media: DN1, DN2, DN3, DN4
Bloggat: Svensson, Jinge, Ett hjärta rött
Andra bloggar om: Klimatet, Klimathotet, Växthuseffekten, Folkrörelse, Politik

Maktlöshet dödar

I konsultrapporter och på kvällstidningarnas löpsedlar talas det om ”välfärdssjukdomar” som hot mot såväl samhällsekonomi som personlig hälsa.

Men det är inte välfärden som gör oss sjuka, det är tvärtom de som har minst välfärd som är sjukast och dör tidigast. Bilden av den rödbrusige direktören som segnar ner vid sitt skrivbord efter alltför många ansvarstyngda övertidsnätter är en myt. Tvärtom är hjärtinfarkt en sjukdom som är vanligare ju längre ner på samhällstrappan man befinner sig.

Forskaren Michael Marmot har bland annat i stora undersökningar av brittiska statstjänstemän visat att hälsa och för tidig dödlighet noga följer den fint graderade klasstrappan även i denna relativt välmående grupp. Och fenomenet finns på alla nivåer, även bland högutbildade i det ännu relativt jämlika Sverige; sociologen Robert Erikson har visat att akademiker som disputerar lever längre än de med lägre examen.

Läs hela krönikan i GP.

Mer i media: DN1, DN2
Bloggat: Ett hjärta rött, Svensson, Josefin Brink
Andra bloggar om: Klass, Arbetarklass, Sjukdom, Vård, Sjukvård, Välfärd, Livslängd, Politik, Samhälle

Upp till kamp för hamnarbetarna

Hamnarbetare? Tjuriga, ovilliga till arbete, oskäligt avlönade. Som klippta ur Upp till kamp, så långt från den moderna kunskapsstaden Göteborg man kan komma. För att inte tala om deras maffialiknande fackföreningar, ständigt beredda att riskera hamnens goda namn genom att strejka för den ena eller andra petitessen.

Den bilden av Göteborgs hamnarbetare har prånglats ut i Göteborgsmedierna de senaste veckorna. I Göteborgs-Posten kunde vi i lördags läsa varför. Den kommunalt ägda hamnen har hyrt in en stor pr-byrå (samma som nyligen köpte en före detta svensk statsministers tjänster) för att regissera nyhetsflödet, plantera ”nyheter” och bygga upp en offentlig bild som medierna okritiskt publicerat. Allt för att vinna den fackliga strid som pågått sedan i somras.

Läs hela debattinlägget i Aftonbladet.

Läs också lite historia om Göteborgs hamnarbetare på bloggen Svensson, Hamnarbetarstrejken 1969 och Hamnarbetarstrjken 1974.

Media: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5
Andra bloggar om: Hamnarbetare, Arbetarklass, Göteborg, Kamp, Politik, Samhälle

Vatten – en mänsklig rättighet

För inte så länge sedan satt en välskräddad Nestlédirektör i tv och talade – med lika delar fasa och förakt – om de naiva personer som ser vatten som en mänsklig rättighet och inte en vara bland andra.

Vatten är bokstavligen en fråga om liv och död, inte bara för den miljard som i dag saknar säkert dricksvatten. Flera av världens floder är så hårt utnyttjade att de inte längre kontinuerligt når havet och i USA:s solbälte byggs nya stadsområden som är beroende av att ”fossilt vatten” inte fylls på.

Läs hela krönikan i Göteborgs-Posten

World Water Week

Borgarmedia: SVD, DN
Newsdesk/Attac
Andra bloggar om: Vatten, Water World Week, Fredrik Reinfeldt, Kritisna Axén Olin, Nestlé

Dags att växla in på nytt spår

Har läst statsvetaren Gunnar Falkemarks nya bok om vårt ohållbara transportsystem. Och önskar att Göran Persson hade vågat använda sin buffliga tyngd till att konfrontera billobbyn.

Läs hela recensionen i Göteborgs-Posten.

Också i tidningen Internationalen.

Bloggat: Svensson
Andra bloggar om: Bilism, Miljö, Klimathotet, Växthuseffekten, Kollektivtrafik, Politik, Bilindustrin

Klasskamp förlänger livet

I konsultrapporter och på kvällstidningarnas löpsedlar talas det om ”välfärdssjukdomar” som hot mot såväl samhällsekonomi som personlig hälsa.

Men det är inte välfärden som gör oss sjuka, det är tvärtom de som har minst välfärd som är sjukast och dör tidigast. Bilden av den rödbrusige direktören som segnar ner vid sitt skrivbord efter alltför många ansvarstyngda övertidsnätter är en myt. Tvärtom är hjärtinfarkt en sjukdom som är vanligare ju längre ner på samhällstrappan man befinner sig.

Läs hela krönikan i GP

Andra bloggar om: Sjukvård, Välfärd, Klasskamp, Politik, Stress

Vinstdriven vård mindre effektiv

Det är en märklig tillfällighet att samtidigt som Michael Moores nya film SiCKO gör succé i USA med en svidande kritik av det landets vinstdrivna sjukvårdssystem, träder ändringar i kraft i den svenska hälso- och sjukvårdslagen som öppnar dörren på vid gavel för storföretag att ta över våra sjukhus. Ändringarna, marknadsförda som ”startlagen”, är tre:

1) Sjukhus kan säljas till företag som drivs med vinstsyfte.
2) Alla sjukhus, även de största universitetssjukhusen som SU, kan säljas ut.
3) Det blir tillåtet med ”gräddfiler” i privatiserad, offentligt finansierad vård, alltså att köpa sig före i vårdkön för den som har råd.

Läs hela krönikan i GP.

Bloggat: Svensson
Andra bloggar om: Sjukvård, Social välfärd, Social rättvisa, Privatisering, Politik, Michael Moore, Sicko

AD säger : Korrekt säga upp Per Johansson

AD har idag sagt att det var rätt att säga upp den facklige förtroendevalde Per Johansson från sitt arbete i Stockholms tunnelbana.

De fackliga representanterna menar att de var fel att avskeda honom men
rätt att säga upp honom. (Skillnaden är att ett avskedande träder i kraft omedelbart medan en uppsägning kräver uppsägningstid.)

Utan att ha läst domen mer än extremt översiktligt kan kan man nog konstatera att den är en uppmaning till förtroendevalda och alla andra anställda att hålla tungan rätt i mun när man kritiserar sin arbetsgivare, både intern och offentligt.

Taket kommer att sänkas ytterligare på jobbet. Anmärkningsvärt är också uttalandet ”Arbetsdomstolen finner inte anledning att gå in på frågan om klubbens kritik av bolagets arbete med säkerhets- och arbetsmiljöfrågor har varit befogad.” Eftersom det är detta mycket av konflikterna gällt.

Andra bloggar om: Per Johansson, Veolia, Connex, Arbetsdomstolen

Låga lönelyft och maktförluster

Nyligen sa Metalls ledning ja till ett centralt avtal som ska gälla i tre år. LO-tidningen sammanfattade kritiskt avtalet med orden att det är “svårt att inte gratulera arbetsgivarvärlden till en så här långt framgångsrik avtalsrörelse”.

I svensk industri har produktiviteten ökat mest i västvärlden, bara i Taiwan och Sydkorea har industrin blivit mer effektiv. Vi vet vad detta betyder: att vi jobbar allt hårdare. Tillsammans med låga löneökningar har det gjort att arbetskraftskostnaden i Sverige minskat mest i Europa.

I årets avtal fanns chansen att kunna ta tillbaka en del av detta. Tyvärr har Metall gått med på ett avtal på samma låga nivå som tidigare, dessutom på tre år. Företagens vinster, direktörernas löner och de höga chefernas bonusar kommer därigenom att fortsätta skjuta i höjden.

Makten över fritiden

Men avtalet handlar inte bara om pengar. Det handlar också om makt. En av de viktiga saker som skulle upp i förhandlingarna var makten över övertiden. Det var efter det förra centrala avtalet som arbetsgivarna lyckades få in de regler som företagen nu använder för att tvinga folk att jobba över. Nu fanns chansen att ändra detta men Metall tog den inte, trots att sådana krav kommit från många håll. Enligt uppgifter släppte Metalls förhandlare dessa krav det första de gjorde.

Trots förhandlingar med fackliga representanter på olika nivåer, anmälan till Arbetsmiljöverket från skyddet och en en massa goda argument från de allra flesta av oss, har inget kunnat påverka fabriksledningens beslut. Rotationerna skall vara små och därmed basta!

Montörer fick nog

På en monteringsavdelning på Volvo Personvagnar fick montörerna för ett tag sedan nog av detta. Liksom på de flesta andra ställen saknades det ofta personal och de redan korta rotationerna blev löjligt små när folk från inhyrningsfirmor ständigt låstes på några av balanserna.

Eftersom det inte hade hjälpt med förhandlingar och argument och chefen inte vågade göra några förändringar.

Makten över arbetstid och anställningar

En sak som det inte talas så högt om är att arbetsgivarnas rätt att bestämma arbetstiden ökats med ytterligare några minuter per dag. En liten men viktig maktförskjutning. En annan maktfråga är regler om anställningar. Även här får arbetsgivarna ökad makt.

Vem bestämmer?

Runt om i världen är det normalt att facket avslutar förhandlingen genom att fråga medlemmarna om de är nöjda genom att ha en omröstning om avtalet. Men inte i Sverige. Senast Metall lät medlemmarna rösta om avtalet var 1954! Istället är det våra representanter i avtalsrådet som får svara för oss. Och där ger de allra flesta alltid samma svar hur än avtalen ser ut: “Ja”.

Lokala förhandlingar

Nu börjar snart de lokala förhandlingarna och då är det upp till Volvo Verkstadsklubb att ta upp såväl ekonomiska krav som maktfrågor. Inte minst makten över vår fritid, våra rotationer och vår arbetsorganisation.

Lars Henriksson, metallarbetare på Volvo

Läs mer om situationen på Volvo Personvagnar i Kvasten

Andra bloggar om: Metall, Facket, Volvo, Avtal