Bara en folkrörelse kan rädda klimatet

A-ekonomi ger ofta en känsla av att titta på gamla Monty Python-program. Efter de senaste rapporterna om smältande glaciärer och självförstärkande klimatrubbningar kommer någon prydlig reporter och tar oss, lika psykopatiskt korrekt som någonsin John Cleese, “över till någonting helt annat”. I en handvändning är klimathoten försvunna och i stället tröskas tillväxtsiffror, vinstrapporter och konsumtionsprognoser.

Läs hela krönikan i GP.

Om klimathotet i media: DN1, DN2, DN3, DN4
Bloggat: Svensson, Jinge, Ett hjärta rött
Andra bloggar om: Klimatet, Klimathotet, Växthuseffekten, Folkrörelse, Politik

Göteborg är så efter

I Stockholm diskuterar man att införa förarlös tunnelbana. Man har nya fräscha spårvagnslinjer på egen banvall. (Tvärbanan)

Göteborgs spårväg har i huvdsak linjer som blandas med annan trafik. Med delvis undantag för förortslinjerna till Länsmansgården, Bergsjön, Angered och Tynnered. Ingen av dem är emellertid helt skild från plankorsningar med cykelbanor, gångvägar eller bilvägar. Det gäller i och för sig även Tvärbanan i Stockholm. Men inte tunnelbanan. Och vår spårväg är det transportmedel som måste liknas vid tunnelbanan i Stockholm.

I Stockholm finns pendeltåg på samtliga järnvägslinjer ut från stan. I Göteborg finns pendeltåg på två av fem och det kommer att dröja länge innan vi får en utbyggand på de flesta av dem.

I Göteborg saknar vi överhuvudtaget ett riktigt bra, modernt och välfungerande kollektivtrafiksystem. Den viktigaste anledningen till detta är naturligtvis bilindustrins starka inflytande i Göteborg.

I Stockholm har de flesta förorter fungerande spårbunden kollektivtrafik i någon form. Det gäller inte i Göteborg. Här skanar de flesta faktiskt detta. Exempel är Askim, Brottkärr, Skintebo, Näset, Fiskebäck, Torslanda, Tuve, Säve, Skogome, Lillhagen, Backa, Kärra, Lövgärdet, Gårdsten, Rannebergen, Surte, Bohus, Nödinge, Älvängen, Nol, Kungälv, Eklanda i Mölndal, Toltorpsdalen, Mölnlycke, Pixbo.

Ja, så där kan jag hålla på en stund. Det är förmodligen enklare att räkna upp de som har spårbunden kollektivtrafik. Även nybyggda områden i innerstaden har samma problem, det gäller hela Norra Älvstranden; Lindholmen, Eriksberg, Sannegården.

I en del förorter finns redan spårreservat för en utlovad utbyggnad, ex Backa, Rannebergen. I en del finns nedlagda linjer, ex. Lundby, Bräcke med kvarvarande banvall. Andra förorter har järnvägsspår igenom som inte används till pendeltåg, ex. Säve, Ytterby, Lillhagen, Mölnlycke, Surte, Bohus, Nol, Nödinge, Älvängen. I åter andra finns det banvallar efter nerlagda järnvägar, vars motsvarigheter i Stockholm inte lagts ner. Det gäller gamla Säröbanan (jmfr Saltsjöbanan) genom exempelvis Högsbo, Flatås, Järnbrott, Askim, Hovås, Brottkärr och Skintebo samtt Västgötabanan (jmfr Roslagsbanan) genom exempelvis Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Gunnilse och Olofstorp.

Västtrafik har som målsättning att öka kollektivtrafikresandet i Göteborg rejält. Men samtidigt avsätts inga resurser till utbyggnad. Något som krävs för att faktiskt kunna öka åkandet rejält. Inte heller sköts den trafik som finns på ett bra sätt och Västtrafik går med stora förluster.

Borgarmedia: SVD, GP
Bloggat: Jinge
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Göteborg, Miljö, Politik, Spårväg, Tunnelbana, Samhälle, Stockholm
—————————————————————————–
Jag skrev det här i morse för min egen blogg Svensson. Men det har inte gått att publicera på den sen cirka klockan 8.00. Publicerar det därför här istället. Läs gärna mitt senaste publicerade inlägg på min egen blogg om Lars Danielsson. Läs även andra inlägg jag skrivit om kollektivtrafik.

Vatten - en mänsklig rättighet

För inte så länge sedan satt en välskräddad Nestlédirektör i tv och talade - med lika delar fasa och förakt - om de naiva personer som ser vatten som en mänsklig rättighet och inte en vara bland andra.

Vatten är bokstavligen en fråga om liv och död, inte bara för den miljard som i dag saknar säkert dricksvatten. Flera av världens floder är så hårt utnyttjade att de inte längre kontinuerligt når havet och i USA:s solbälte byggs nya stadsområden som är beroende av att “fossilt vatten” inte fylls på.

Läs hela krönikan i Göteborgs-Posten

World Water Week

Borgarmedia: SVD, DN
Newsdesk/Attac
Andra bloggar om: Vatten, Water World Week, Fredrik Reinfeldt, Kritisna Axén Olin, Nestlé

Trängselskattens återkomst

Efter många politiska turer fram och tillbaka är trängselavgifterna tillbaka i Stockholm.
Till skillnad från förra gången ska inte intäkterna gå till kollektivtrafiken utan till att bygga nya vägar.

Få frågor under senare år har debatterats och diskuterats så flitigt i Stockholm som trängselskatterna. Bakgrunden är i korthet att en kompakt politisk majoritet i Stockholm, med miljöpartiet som ett lysande undantag, var emot införandet av trängselavgifterna. Inför kommunalvalet 2002 lovade den dåvarande gruppledaren för socialdemokraterna, Annika Billström, att inte införa trängselskatter om socialdemokraterna fick makten i kommunen.

Socialdemokraterna vann valet. Annika Billström blev borgarråd och blev brutalt överkörd av Göran Persson, som lovat miljöpartiet på nationell nivå att avgifterna skulle införas.

Beslutet blev att trängselavgifterna skulle införas under en försöksperiod på sju månader under 2006.

Motormännens Riksförbund, Stockholms Handelskammare och samtliga borgerliga partier började mobilisera en ”skränig populistkampanj av ungefär samma intellektuella kaliber som en Stefan och Krister föreställning… Rätt att avgiftsfritt skita ner Stockholm så mycket man vill, menade borgarna bestämt. Allt annat var praktiskt taget kommunism”, skrev Expressens ledarsida under rubriken ”Stockholm andas ut” två dagar innan årets nya trängselavgifter infördes.

Läs hela inlägget i tidningen Internationalen

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SVD1, SVD2, SVD3
Bloggat: Svensson,
Andra bloggar om: Miljö, Stockholm, Trängselskatt, Trängselavgifter, Trängselskatter, Trängselavgift

Dags att växla in på nytt spår

Har läst statsvetaren Gunnar Falkemarks nya bok om vårt ohållbara transportsystem. Och önskar att Göran Persson hade vågat använda sin buffliga tyngd till att konfrontera billobbyn.

Läs hela recensionen i Göteborgs-Posten.

Också i tidningen Internationalen.

Bloggat: Svensson
Andra bloggar om: Bilism, Miljö, Klimathotet, Växthuseffekten, Kollektivtrafik, Politik, Bilindustrin

Klimatförändringar drabbar fattiga värst

FN:s klimatpanel har i dagarna kommit ut med del två av fyra av sin väldiga rapport över världens klimatförändringar. Effekter, anpassning och sårbarhet i världens regioner presenteras i del två.

Den visar att det är den fattiga delen av världen som är sårbarast och som har minst chans att anpassa sig efter klimatets rubbningar.

Detta är FN:s fjärde klimatutvärdering. Sedan den tredje utvärderingen från 2001 har kvalitén på informationen förbättrats, står det i den summering som skrivits framförallt för beslutsfattare runt om i världen. Men, fortsätter författarna, det finns också en klar obalans i informationen och litteraturen över observerade förändringar från olika delar av världen, ”med tydlig brist i utvecklingsländer”. Trots det har klimatrapporten, som har skrivits av över 800 författare och kontrollerats av över 2 500 experter, med stor säkerhet kunnat påvisa att klimatförändringarna kommer att slå hårt mot framförallt Afrika och Asien, mycket för att de kontinenterna saknar tillräckligt med resurser för att vidta åtgärder.

Effekterna av klimatförändringarna är många, även om experterna menar att en del effekter är svåra att urskilja på grund av att länder förändrar sina strukturer och försöker anpassa sina system till vädret. Men rapporten pekar ändå på en hel del effekter av den globala uppvärmningen. I delar av Afrika har den ökade värmen lett till en förkortad skördesäsong, med skadliga effekter för skördarna som ett resultat. Höjda havsnivåer i en kombination med mänsklig utbredning leder till försvinnande kustlinjer, och rapporten säger att det blir svårast för utvecklingsländer att anpassa sig efter en sådan utveckling. Områden som drabbas av torka kommer troligtvis att öka i omfång, samtidigt som kraftig nederbörd mycket troligt kommer att hända allt oftare i andra områden. Genom århundradet kommer vattenreserver i form av glaciärer och snölager att minska, vilket kommer att minska tillgängligheten på vatten i de regioner som får mycket av sitt vatten från bergsområden; över en sjättedel av världens befolkning bor i sådana regioner.

Klimatkänsliga resurser

Effekterna för befolkningen beskrivs i rapportens summering med samma torra men ändå tydliga språk: ”Fattiga grupper kan vara särskilt sårbara, framförallt de som finns koncentrerade i högriskområden. De tenderar att ha en mer begränsad anpassningskapacitet, och är mer beroende av resurser som är känsliga för klimatet, som lokal vatten- och mattillgång.” Miljoner människors hälsa kommer att påverkas, framförallt hos dem som inte har möjlighet till anpassning efter klimatets nycker. En ökning av undernäring, fler dödsfall på grund av värmeböljor, stormar och torka, och en ökning av sjukdomar som leder till diarré är några troliga effekter av klimatförändringarna. En positiv effekt som påpekas är att möjligen kommer färre personer att frysa till döds, men på det hela taget så ”är förväntningen att dessa fördelar kommer att utklassas av de negativa hälsoeffekter som skapas av världsomfattande temperaturhöjningar, särskilt i utvecklingsländer”.

Afrika särskilt sårbart

Nya studier bekräftar att Afrika är en av de mest sårbara kontinenterna. Vattenbristen kommer troligtvis att öka, och rapporten beräknar att mellan 75 och 250 miljoner människor som lever i Afrika kommer att lida brist på vatten år 2020 på grund av klimatförändring-arna. I Asien kan vattenbrist som uppstår av klimatförändringar, en växande befolkning och högre levnadsstandard drabba över en miljard människor vid 2050-talet, säger rapporten.

Även om Europa och Nordamerika också påverkas av ett växlande klimat är det tydligt att en del områden, och en del människor, kommer att drabbas hårdare än andra, och det kan direkt härledas till världens indelning mellan fattiga och rika. ”Det finns en global klassdimension i klimatförändringarna”, skriver Aftonbladets Tommy Svensson. Han påpekar att även klimatpolitiken påverkas av intressemotsättningar. ”Det är den rika industrivärlden som står för de överlägset största utsläppen. Men drabbas hårdast gör människorna i de fattiga delarna av världen.” Trots det läggs mer pengar på klimatskydd i de rika än i de fattiga länderna, menar han.

Bor i oskyddade skjul

Nämnas borde också att de som framförallt drabbas är de fattiga människorna i den fattiga världen. De som bor i oskyddade skjul, som inte har möjlighet att emigrera till mer välbärgade och skyddade områden, de som kommer att kallas klimatflyktingar enligt ett nytt FN-begrepp när deras områden blir obeboeliga.

FN:s klimatrapport har som mål att presentera en objektiv bild av klimatläget, och klimatpanelen beskriver sig själv som ”neutral” i frågan om vilken politik som borde föras. Rapporten är dessutom mycket försiktig i sina uttalanden och bara det som är vetenskapligt obestridligt får en plats. Men det behövs inte mer än vad som framgår av rapport nummer två, bilden är tydlig. Klimatförändringarna påverkar inte alla på samma sätt, och några betalar ett högre pris än andra.

Andra bloggar om: Klimathotet, Växthuseffekten, FN, Afrika